Privat projekt · Experiment
Skalman
Ett privat experiment för att få bättre koll på vad arbetsdagen faktiskt bestod av, och för att göra tidrapporteringen enklare. Datorn samlar underlaget, jag gör eftervalet.
Vad är Skalman?
Skalman är mitt eget experiment kring att förstå vad tiden går åt till. Idén började i en väldigt enkel frustration: i efterhand är det förvånansvärt svårt att svara på frågan "vad gjorde jag egentligen på tisdagen?". Tidrapportering hamnar lätt i att man matar in från minnet, dagar senare, och minnet är inte en särskilt tillförlitlig källa.
Så jag byggde omvänt: låt datorn själv samla in vad som händer, koppla ihop det med körjournal, kalender och bokningarna från Rentman, och använd alltihop som underlag. Sedan gör jag eftervalet, som människa, av projekt och kategori. Systemet samlar, människan bedömer.
Vad Skalman håller koll på
Det som händer på datorn
En liten app på datorn håller koll på vad jag jobbar på, programmet och dokumentet jag är i just nu. Det sker av sig självt i bakgrunden, jag behöver aldrig stanna upp och notera något.
Bilkörningen
När jag kör räknas det också in. Körjournalen kopplas in automatiskt, så att även tiden bakom ratten blir en del av bilden.
Kalendern
Möten och bokad tid plockas in som sammanhang. Då ser jag inte bara vad jag gjorde, utan också vad dagen var tänkt att innehålla.
Bokningarna från jobbet
Skalman hämtar också bokningarna från Rentman, vårt projekt- och hyressystem på Pixel Space. Planerade uppdrag och uthyrningar syns i underlaget, bredvid vad dagen faktiskt innehöll.
En tydlig dag i efterhand
Alltihop blir en sammanhängande dag på ett ställe. När kvällen kommer behöver jag inte minnas och gissa, underlaget finns redan där.
Jag fattar besluten
Skalman föreslår och sorterar, men jag väljer själv vilket projekt och vilken kategori tiden hör till. Jag kan alltid ändra, det är jag som är slutbeslutsfattaren.
Tidrapporten blir lätt
Det som tidigare var tjugo minuter av letande i minnet blir nu en snabb granskning och några klick. Det är där den verkliga tidsvinsten ligger.
Principerna bakom
Underlag, inte beslut
Systemet samlar, människan bedömer. Kärnan i hela tanken är att eftervalet alltid görs av mig.
Inte övervakning
Skalman är inte tänkt som ett sätt att övervaka eller som något som bestämmer åt mig. Det ska hjälpa mig förstå vad tiden faktiskt gick till.
Integritet först
Aktivitetsdetaljerna är privata. Beskrivningen här håller sig på funktions- och idé-nivå, precis vad Skalman gör och varför.
Hur det sparar tid
Det viktigaste är vad jag inte längre behöver göra. Jag behöver inte försöka minnas hur dagen fördes, inte leta i kalender och mejl för att rekonstruera det, och inte heller gissa hur lång tid ett projekt tog. Skalman har redan samlat det som underlag.
Det gör också planeringen bättre. När jag ser hur liknande dagar faktiskt ser ut vet jag vad realistiskt att hinna, och när ett nytt jobb dyker upp kan jag bedöma hur mycket tid det kräver utifrån hur tiden faktiskt fördelats tidigare, inte utifrån hur jag tror att den gör. Det är en mindre skillnad i vardagen, men en som märks.
Balans mellan jobb och fritid
Ett annat syfte är att se hela dagen, inte bara jobbet. När tiden syns tydligt märks det också när balansen gled iväg: för många sena kvällar framför datorn, för få pauser, för lite rörelse. Friskvården hör hemma i samma underlag, träningen, promenaderna, tiden utomhus, så att den syns lika tydligt som arbetstiden.
Poängen är inte att mäta upp vardagen eller att Skalman ska avgöra vad som är lagom. Det är ett hjälpmedel för att se obalansen i tid, medan det fortfarande är lätt att göra något åt den. Samma princip gäller här: systemet samlar, jag bestämmer vad som är lagom.
Idéer för framtiden
Det finns flera spår jag gärna fortsätter på: bättre klassning av aktivitet, så att underlaget begriper mer av sig självt. En tydligare gräns mellan privat och arbete. Spårning från mobilen, eftersom en stor del av dagen inte ändå förlöper framför datorn. Och sömnstatistik från Apple Watch, som ger en annan bit av bilden, hur mycket energi en arbetsdag faktiskt vilar på. Det vore naturligt att väga in i planeringen, samma princip som allt annat i Skalman: siffrorna samlas, jag bedömer vad de betyder.
Sist på listan är röstassistent och handsfree, i linje med hur jag redan använder AI i bilen, för att fylla i och bolla när man ändå är på väg någonstans.
Varför privat?
Det här är inte ett Pixel Space-projekt och inte något kundprojekt, utan min egen lekplats och ett verktyg jag bygger för mig själv. Därför är det också viktigt att det förblir just så: personligt, med integritet och kontroll i fokus. Beskrivningen här håller sig på funktions- och idé-nivå, och detaljerna i mina egna dagar är precis det, mina egna.
Ett experiment som fortfarande växer
Skalman finns inte publikt, det är mitt eget projekt. Nyfiken på tankarna bakom, eller funderar du på något liknande? Hör av dig, jag diskar gärna idéer.